Sv: E85

En intressant tråd att för den som är intresserad i ämnet, i stället för att starta en ny:https://etanol.nu//forumrecover/viewtopic.php?t=2854&postdays=0&postorder=asc&start=0

Ja om detta kommer det troligt bli ännu en “evighets” debatter av ideliga pajkastningar mm så kan jag bara säga att var och en får som vanligt försöka ta egna ställningar om det är bara eller delvis skit med etanolen eller ej, men att man inte sväljer första bästa med hull och hår,,, har iaf jag kommit fram till att så länge det inte finns riktiga konkreta “motbevis” i frågan ser jag för egen del ingen som helst anledling till att börja tanka fossilt igen och naturligtvis tills det finns hållbara/möjliga bättre bränsle för var och en att tillgå,,, och ja, majs är enligt många “vetare” klart olämpligaste råvaran iaf som på det sätt den hitills framställts med.

Vill med det bara tillägga ett lite talande citat:

“Döm inte ut etanol och biodiesel
Etanol, biodiesel och biogas kommer alla att behövas för att möta den stora utmaningen att byta ut de fossila bränslena, skriver Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik, Linköpings universitet.

Biodiesel i form av rapsmetylester (RME) gjorde sitt intåg på den svenska drivmedelsmarknaden redan under det tidiga 90-talet. Det var relativt lätt att få in i den befintliga bilparken eftersom alla som har en dieselbil har en “bi-fuelbil”. Av olika skäl blev biodiesel inte någon stor succé
i Sverige. Bland annat angreps den för sin dåliga energieffektivitet där det påstods att lika mycket energi gick åt för odling och framställning som fanns i bränslet. Sedan dess har det i ett globalt perspektiv hänt mycket när det gäller utvecklingen av biodiesel producerad från många olika grödor och avfall. Förbrukad frityrolja, fiskolja, animaliefett och fett utvunnet från alger används i dag som råvara för att producera biodiesel.
I Sverige minns många bara att biodiesel inte var bra för miljön, vilket inte stämmer med dagens utvecklade system.

Kommer denna historia att upprepas för etanolen? Just nu pågår en massiv kampanj där etanolen till och med beskrivs som ett större problem än fossila bränslen. Vi får veta i debatten hur många flera barn som kommer att få svälta på grund av etanoltillverkningen och att den stora landskapomvandlingen från skog till odling leder till stora nettoutsläpp av koldioxid.

Låt oss slå fast en sak tydligt. Det går inte att kategoriskt döma ut ett bränsle som etanol eller biodiesel. Sättet som bränslena produceras på avgör vilken miljöprestanda de har. En fristående etanolanläggning där all energianvändning kan kopplas till etanolproduktionen och där man inte nyttiggör olika restprodukter som halm och drank (biprodukt från framställning av både teknisk sprit och sprit för konsumtion) har en energibalans nära ett: Alltså sätter man in nästan lika mycket energi som man får ut. Om etanolproduktionen i stället är samlokaliserad med en anläggning som genererar el och värme för andra syften, om man använder dranken för produktion av biogas eller djurfoder och om man använder halmen för värmeändamål ändras denna energibalans till att vi får ut fyra till fem gånger så mycket som vi sätter in.

Denna situation liknar den som finns vid Agroetanols anläggning i Norrköping. Preliminära beräkningar indikerar att man med känd teknik kan öka effektiviteten ytterligare. Då börjar man faktiskt närma sig energibalansen för den brasilianska etanolen. Synergier mellan etanol, biogas och biodiesel kan göra processerna ännu mer effektiva och därigenom öka den roll dessa bränslen kan spela. Vi är fortfarande tidigt i utvecklingen av effektiva system och förbättringspotential är stor.

Hur kan förändring ske? Kommer vi att kunna räkna ut vilka bränslen som är mest energieffektiva och sedan slå in på den vägen om den nu handlar om el, vätgas eller snåla dieselbilar?

Att hänvisa till vätgas som energibärare i fordon kan uppfattas som att lägga ut dimridåer och tas som ursäkt för att inte behöva göra något nu. Fördelen med etanol, biodiesel och biogas är att det är etablerade tekniker som i stort sett fungerar i våra befintliga tekniska system. Vi kan använda dem utan någon försämring av vår livskvalitet, de åstadkommer verklig miljönytta och de öppnar för fortsatt utveckling.

Etanol, biodiesel och biogas kommer alla att behövas för att möta den stora utmaningen att byta ut de fossila bränslena. På sikt kommer sannolikt flera andra alternativ också att spela betydande roller, samtidigt som fordonen måste bli betydligt mer bränslesnåla, till exempel med hjälp av elhybridteknik.

I en värld med en global fordonsindustri har bränsleindustrin också varit global under den fossila eran. På en framtida bränslemarknad finns utrymme för lokala lösningar beroende på tillgång av olika råvaror, avfall och förutsättningar för produktion. Där kan välstånd byggas i lokala, regionala och nationella ekonomier. Arbetsförhållanden för de som framställer etanol ur sockerrör har uppmärksammats i debatten. Där finns problem men det kan inte skyllas på etanolen utan förklaras snarare av strukturella skillnader i den globala ekonomin.

Etanolindustrin sysselsätter cirka en miljon människor i Brasilien och bidrar till landets välstånd. Biobränslena kan fungera som en hävstång för utveckling för tredje världens ekonomier.

I dessa tider av negativ uppmärksamhet för biodrivmedel är det på sin plats att påminna om de problem som fossila bränslen ger upphov till; resursfrågan, föroreningarna som genereras
i deras hela livscykel, risk för olyckor, hälsoeffekter och deras bidrag till växthuseffekten. Det är lätt att hitta problem med etanol, biodiesel och biogas men det är hederligt att samtidigt komma ihåg de problem som vi försöker angripa genom att utveckla dem.

Mats Eklund professor i industriell miljöteknik Linköpings universitet